Den politiska polariseringen

Min historia som röstare i Svenska val
När jag röstade första gången 1988 så hade Sverige bara fem riksdagspartier. Miljöpartiet kom in det valet och KD kom inte in förrän 1991. Under valrörelsen fanns det alltså två block: 
 
1. Socialdemokraterna med indirekt stöd av V (PK)
2. Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna)
 
Sedan 2010 har vi alltså åtta partier i Svensk Riksdag. Förutom de två ovan nämnda så har även Sverigedemokraterna kommit in. Med åtta partier i riksdagen så är det alltså betydligt svårare att skapa regering och då få vad som kallas parlamentarisk majoritet för att kunna regera landet. Parlamentarisk majoritet behövs för att kunna skapa nya och ändra gällande lagstiftning. Parlamentarisk majoritet är ju något annat än vanlig demokrati i föreningslivet. Där gäller ju att flest röster vinner en omröstning, men i riksdagen är det lite annorlunda. Där gäller det främst att inte få hälften eller mer röster emot sig. Därav ser vi ofta att partier lägger ner sina röster, vilket då skall ses som ett indirekt stöd för liggande förslag. Vill man läsa mer om detta så rekommenderar jag: https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsordningen
 
Riksdagsordningen är alltså ingen grundlag, men det är heller ingen "vanlig" lag. För att ändra i denna krävs kvalificerad majoritet, till skillnad från "vanliga" lagar som enbart kräver enkel majoritet. 
 
Kvalificerad majoritet
Detta innebär att förslaget vid en omröstning måste antas av en majoritet som är större än hälften av de närvarande röstberättigade. Man kan också göra tilläggsbestämmelser som anger hur stor majoriteten måste vara. Det vanligaste är att 2/3 måste anta förslaget.
 
Enkel majoritet
Till skillnad från kvalificerad majoritet så krävs det vid enkel majoritet enbart att ett förslag stöds av mer än hälften av det totala antalet angivna rösterna. Man räknar alltså bort de som inte deltar (lägger ner sina röster) eller de som är frånvarande.
 
Andra begrepp som kan vara intressanta är Absolut majoritet, Enhällighet, Hoppande majoritet, Konsensus, Relativ majoritet och Sociokrati.
 
Övriga viktiga lagar som kan vara bra att känna till när det gäller Sveriges riksdag är:
  1. Regeringsformen
  2. Successionsordningen
  3. Tryckfrihetsförordningen
  4. Yttrandefrihetsgrundlagen
Dessa fyra ovanståande lagsamlingar kallas för Grundlagar
 
Ärendens avgörande i Riksdagen enligt riksdagsordningen (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/riksdagsordning-2014801_sfs-2014-801) samt i viss mån regeringsformen https://lagen.nu/1974:152
 
Det två första paragraferna är särskilt intressanta: 
 
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

– Regeringsformen, Lag (1974:152)
 
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

 
Några intressanta saker ovan handlar alltså om fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt samt representativ demokrati och parlamentarism.
 
Andra begrepp som kan vara bra att känna till: Folksu
 
Ovanstående utsvävning handlar mest om att belysa att demokrati och svenskt statsskick inte är helt enkelt och tar en stund att både sätta sig in och förstå. Men nu åter till huvudfrågan. 
 
Polariseringen av Svensk politik
Vi har enligt mig idag fem grupper av partier i Sverige: 
 
  1. Vänsterpartiet
  2. Socialdemokraterna och Miljöpartiet (nuvarande regering)
  3. Centerpartiet och Liberalerna (indirekt stöd till sittande regering via Januariöverenskommelsen)
  4. Moderaterna och Kristdemokraterna
  5. Sverigedemokraterna
 Debattklimatet på det politiska planet, men också bland politiskt intresserade och sk opinionsbildare blir allt hårdare. Skalan sträcker sig alltifrån riksdagsdebatter (som får anses som de minst polariserade) via valdebatter och övriga parlament (regioner och kommuner) till den riktiga dypölen som befinner sig på sociala medier och diverse internetforum. Twitter är det ställe som jag besöker som jag anser har gått längst när det gäller den polariserade och hatfulla retoriken. Sanningen har knappt något syre här, det är en hård ton där man skruvar upp tonläget över minsta lilla och tar minsta sandkorn och bygger semantiska sandslott kring varje argumentation. Ser det i alla politiska läger så jag vägrar snyfta kring att Vänsterpartiet (som jag ju företräder) är hårdast drabbat. Så är det ju inte. Alla drabbas även om jag inte har någon statistik som kan underbygga min tes, så är det så jag upplever verkligheten. 
 
Eftersom jag vid sidan av mitt politiska intresse, samt att jag ju faktiskt är fritidspolitiker, så är jag yrkesverksam i ett skrå som bygger sin vardag kring vetenskap och faktabaserad kunskap så har jag väldigt svårt för den politiska polemiken som har polariserade glasögon på sig där bara svart-vita världar byggs upp. Där bara rätt eller fel kan existera. Tyvärr ser inte världen ut så för mig. Det är fullt med gråskalor och nyanser i frekvensiell oändlighet även om den Ultravioletta och Infraröda skalan på åtminstone ett fysiskt plan är osynliga för mänskligheten (utan mekaniska hjälpmedel).
 
Det här blir ett väldigt långt inlägg om jag skall täcka in alla aspekter som jag vill och behöver få in i detta resonemang så jag inser snabbt att jag får försöka dela in det lite i ett antal inlägg som får komma med tiden. Men min vilja med detta inlägg är att sluta vara en del av pajkastningen och istället försöka föra fram min syn på dagens samhälle och vad jag vill med Vänsterpartiet. Men också vårt partis historia och vad jag anser om andras syn på det. Jag vill också problematisera min syn på Sverigedemokraterna och dess historia. Jag skall försöka att hålla mig till fakta och evidens. Men det är inte helt lätt. Det kan smyga sig in eget tyckande och känslobaserade åsikter också, bara som en liten varning. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0