Endometrios
http://www.endometriosforeningen.com/vad-ar-endometrios
- Cirka 10 % födda med en livmoder världen över har endometrios. Det motsvarar ungefär 200 000 personer i Sverige, varav minst 10 % är tonåringar.
- Det tar i genomsnitt sju till åtta år från det att man börjar förstå att man har mer ont än normalt tills dess att man får diagnosen endometrios.
- Det är även vanligt att man sökt hjälp hos flera olika läkare innan man får hjälp.
- Många endometriosdrabbade har felaktigt fått en eller flera av diagnoserna urinvägsinfektion (UVI) eller irriterad tarm (IBS).
- Endometrios är en godartad sjukdom men som kan leda till livslånga symtom i form av t ex smärtor, energilöshet och svårigheter att bli gravid.
- Ungefär 60 % av endometriosdrabbade har symtom (se symtom), varav 20 % har mycket svåra symtom som kräver medicinsk och/eller kirurgisk behandling.
Endometrios orsakas av att celler som liknar livmoderslemhinnan (endometriet) hamnar utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, främst på organ i buken. Dessa endometriosceller börjar växa och orsakar inflammationer inne i buken vilket i sin tur kan leda till buksmärtor, ärrvävnad och sammanväxningar. Med tiden kapslas endometrioscellerna in av kroppens försvarsmekanismer och det bildas endometrioshärdar eller cystor.
De vanligaste platserna där endometrios hittas är äggstockar, äggledare, utanpå livmodern, området mellan livmoder och ändtarm (så kallade uterosacralligamenten), urinblåsa, bukhinna och tarmar. I sällsynta fall kan endometrios även hittas på ställen i kroppen till exempel i lungorna.
Endometriossymtom kommer ofta i skov och symtomen kan även förändras med tiden till exempel från att ha varat några dagar i månaden till flera månader i taget eller hela tiden.
För att säkerställa en endometriosdiagnos måste en titthålsoperation (laparoskopi) göras, men det görs ofta endast om behandlingsförsök misslyckas eller om operationen måste göras av andra skäl.
Ofta misstar läkarna symtomen för vanlig menssmärta, UVI, IBS eller något annat.
Känner du att du inte får rätt hjälp av läkaren, gå till en annan läkare. Det är inte ovanligt att personer med endometrios har fått uppsöka mellan två-fyra olika läkare innan de får rätt hjälp.
Mikroskopiska cystor är ofta väldigt aktiva och producerar prostaglandiner (en substans som ger smärta), något som kan förklara de allvarliga symptom som ofta finns hos patienter med små cystor och liten utbredning av endometrios.
Smärta - vad är det egentligen?Subjektiv upplevelse
Hur man upplever och hanterar smärta är individuellt och ingen annan kan bedöma hur ont man har. Smärtkänsligheten kan påverkas av bl a fysisk och psykisk hälsa, sinnestillstånd och våra tidigare erfarenheter av smärta.
Mankoskis smärtskala
1. Mycket obetydlig irritation – enstaka mindre stick/hugg av smärta. Det behövs ingen medicinering.
Smärttyper
Läkare brukar kategorisera smärtan i fyra olika typer:
1. Nociceptiv smärta
Vävnadsskadesmärta, eller nociceptiv smärta, kallas den typ av smärta man känner när någon vävnad i kroppen skadas eller håller på att skadas. Smärtan är vanlig och de flesta har upplevt den någon gång. Nociceptiv smärta är ofta sammankopplad med inflammation som kännetecknas av att området blir rött, varmt och svullet.
2. Neurogen smärta
Nervsmärta eller neurogen smärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att man upplever smärta.
Man brukar skilja mellan perifer nervsmärta, då orsaken finns i nervsystemet ute i kroppen, och central nervsmärta, då hjärnan eller ryggmärgen är drabbad.
3. Psykogen smärta
Psykogen smärta orsakas av psykiska orsaker, till exempel kan man uppleva smärta i samband med en depression.
4. Idiopatisk smärta
Smärta utan känd orsak.
Akut och kronisk smärta
Smärtans väg
I kroppen finns mottagare, receptorer, som registrerar olika typer av intryck, t ex värme, kyla, tryck eller vävnadsskada. Receptorerna skickar vidare impulserna till ryggmärgen och hjärnan men även direkt till kroppens muskler.
Att musklerna får informationen direkt visar sig till exempel när man drar undan handen som lagts på en het platta redan innan men hunnit känna att det gör ont. När informationen slutligen når hjärnbarken tolkar hjärnan impulsen som smärta och var på kroppen det gör ont, det är först så man medvetet upplever smärta.
”Grindmekanismen” i ryggmärgen
Akupunktur, TENS och massage tar bort smärta genom grindmekanismen (”gate-control-theory”). Andra signaler från ungefär samma område blockerar smärtsignalen in till ryggmärgen vilket gör att vi inte får någon signal upp till hjärnan. Dessutom får vi en generell ökning av kroppens egna smärtstillande ämnen, endorfinerna.
Konceptet endometrioscentrum innebär att det finns tillgång till ett nätverk av kompetens som kan möta alla behov den endometriosdrabbade behöver.
I oktober 2009 öppnades Sveriges första endometrioscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala under ledning av Dr. Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi. Idag finns det ännu ett endometrioscentrum på Karolinska Sjukhuset-Huddinge i Stockholm.
Då alla discipliner inte finns vid alla sjukhus i Sverige, har tanken om endometrioscentrum omarbetats till endometriosteam som samarbetar med andra vårddiscipliner som finns på respektive ort. Endometriosteamen kan konsultera och/eller remittera till endometrioscentra vid behov. Det finns redan endometriosteam i Sundsvall och Umeå och fler håller nu på att sättas upp på olika orter i Sverige bland annat i Eksjö (Småland).
Cirka 50 000 kr är direkta vårdkostnader för bl. a. läkarbesök, mediciner, inläggningar och operationer. 40 000 kr är indirekta kostnader för ökad sjukfrånvaro och arbetsbortfall. I Sverige finns det ungefär 200 000 endometriosdrabbade och uppskattningsvis behöver 20% av dessa medicinsk och/eller kirurgisk behandling. För att visa hur mycket detta kostar samhället multiplicerar vi 40 000 individer med det ungefärliga totalbeloppet på 90 000 kr - summan blir 3,6 miljarder kr per år.
Endometrios är en sjukdom som inte bara drabbar individen rent fysiskt utan även slår mot hens, och samhällets, ekonomi.
Det satsas förhållandevis lite medel på forskning om endometrios. Det behövs mer kunskap om endometrios för snabbare diagnos och hur sjukdomen bäst ska behandlas. Bland annat behövs nya typer av behandlingar som är effektiva och ger färre biverkningar. Detta skulle leda till att fler endometriosdrabbade får bättre livskvalitet och kan bidra till samhällsekonomin
"Menssmärtor är normalt"
Många som söker hjälp för menssmärtor upplever att de inte blir tagna på allvar och får höra att deras menssmärtor är ”normala”; ”är en del av att vara kvinna”; ”det är psykiskt betingat”; ”du har en för liten smärttolerans”. Många har smärtor under menstruationen, men smärtor som påverkar det dagliga livet är
inte normalt. Varje individ med starka menssmärtor bör utredas för att hitta orsaken till smärtorna.
"Du är för ung för att ha endometrios"
"Hormonbehandlingar botar endometrios"
Det finns inget botemedel mot endometrios i dagsläget. Hormonbehandlingar undertrycker bara symtomen av endometrios. En del kan bli helt fria från endometriosrelaterade symtom i flera år efter en hormonbehandling, medan andra får tillbaka symtomen så fort de slutar med behandlingen.
"Graviditet botar endometrios"
I dagsläget finns det inget botemedel mot endometrios. En del endometriosdrabbade blir symtomfria under graviditeten, en del känner ingen förändring och en del blir till och med sämre under graviditeten. Samma sak gäller amning. Dessutom ska man inte bli gravid för att bota en sjukdom utan för att man vill ha barn.
"Endometrios är en orsak till infertilitet"
75% eller fler endometriosdrabbade får de antal barn de vill ha. Det kan ta lite längre tid och/eller behövas hjälp i form av till exempel IVF (in vitro fertilisering).
"Ta bort livmoder och äggstockar så blir du frisk"
Genom en hysterektomi försvinner menstruationen men inte nödvändigtvis endometriosen. Det är väldigt viktigt att all endometrios i buken avlägsnas vid en hysterektomi. Dessutom kan endometriosen leda till sammanväxningar och nervskador som kan fortsätta ge symtom.
"Som kvinna är det normalt att ha smärtsamma kramper vid mens"
Många har ont precis då mensen startar men ihållande och allvarlig smärta är ett tecken på att något är fel. Studier har visat att ca 70 % av patienter med kroniska smärtor i nedre delen av buken har endometrios.
"Endast äldre, vita karriärkvinnor får endometrios"
Endometrios drabbar alla oberoende av deras etniska ursprung, ekonomiska och sociala bakgrund.
"Endometrios kan förebyggas"
Idag vet man inte något sätt som kan förebygga uppkomsten av endometrios. En del läkare tror att det kan finnas ett visst skydd mot sjukdomen hos personer som får barn tidigt. En tidig diagnos och behandling som tar bort mensen kan förhindra/fördröja sjukdomens utveckling. Det finns vissa bevis på att långa perioder av användning med p-piller leder till mindre benägenhet att utveckla endometrios.
"Endometrios går att bota"
Idag finns det inget botemedel mot endometrios. Det finns behandlingar som kan hålla sjukdomen under kontroll. Dessa kan göra dig mer eller mindre symtomfri under kortare eller längre perioder. Därför är det viktigt att endometriosdrabbade får hjälp och stöd genom alla stadier i livet och inte blir hemskickade efter en sex månaders hormonbehandling med orden ”du är frisk nu”.
http://www.endometriosforeningen.com/vetenskapligaartiklarstudier
www.endometriosis.org
Endometriosis: Science to practice. ISBN 978-4443-3706-8
Endometrios, Matts Olovsson, Internetmedicin (http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3079)