Kärnkraften som miljövänligt alternativ
Frågan om kärnkraft kan – rätt hanterat – vara en väg mot en renare miljö och en säkrare värld
Kärnkraftens stora problem har historiskt varit två saker:
- Brytning av kärnbränsle (Uran)
- Slutförvaring av kärnavfallet (en lång, dyr och farlig process)
Dagens Svenska kärnkraftverk är ineffektiva på så sätt att man enbart kan utvinna ca 2-3 % av energin ur det kärnbränsle som man har i bränslestavarna. Detta gör att man har en mycket hög halt av strålning kvar när man skall slutförvara kärnavfallet. Man måste dessutom förvara det på kärnkraftverket I ca 40 år innan man kan skicka det till slutförvaring. En slutförvaring som det ännu inte har beslutats om vart detta skall ske.
Med den nya tekniken så får man inte bara en bättre energieffektivitet, vissa menar att man kan utvinna upp till 98 % av energin i bränslestavarna, man får också ett säkrare kärnkraftverk. Med blykylning slipper man riskerna med vattenkylning och allt vad det medför (läs Fukushima). Med ett effektivare energiuttag skulle man för lång tid fram över slippa att bryta nytt kärnbränsle och man skulle kunna köpa in kärnbränsle från andra länder som fortsatt använda gammal kärnkraftsteknik. På så sätt så gör vi både Sverige och världen säkrare.
Energin från ett kärnkraftverk, om man bortser från påverkan av kärnbränslebrytning och slutförvaring, är det idag särklassigt bästa alternativet för miljön. Siffror visar att el från kärnkraftverk är den som påverkar miljön minst när det gäller koldioxidutsläpp. Som Mikael von Knorring skriver i sin artikel, får inte fossila bränslen vara ett alternativ för Vänsterpartiet. Det vore ett kolossalt misstag.
De primära målen är att förbättra kärnsäkerheten, förbättra skyddet mot spridning av kärnvapenteknik, minimera mängden radioaktivt avfall och förbrukningen av naturresurser samt att minska kostnaden för att bygga och driva sådana anläggningar. Frågan om kärnkraft behöver alltså inte handla om avveckling eller nysatsning enligt den gamla modellen. Den kan faktiskt vara en väg mot en renare miljö och en säkrare värld. På KTH forskar man idag kring denna teknik och hoppas på forskningsanslag så att man kan ha en testanläggning igång redan 2021
