Den Demokratiska Socialisten

Myt 5. Löner och arbetsvillkor för personal personalen är bättre i privat välfärd än i offentlig

Vinstdrivna bolag inom skola och äldreomsorg har generellt tydligt lägre löner (utom vad gäller sjuksköterskor), personaltäthet och andel fast och rätt utbildad personal, jämfört med offentlig sektor.

Vinstlobbyisterna hävdar ofta att fler och mer privata alternativ (även om de i praktiken företräder de vinstdrivna bolagen snarare än ideella privata alternativ) leder till bättre löner och arbetsvillkor för personalen. Statistiken visar tydligt att vad gäller sådant som går att mäta objektivt – som löner som anställningsvillkor – för de stora grupperna i välfärden, lärare och undersköterskor till exempel, så är det tvärtom.

Vinstlobbyn försöker hantera detta faktum genom att hänvisa till mer tvetydiga undersökningar och fakta. De betonar att de privata har högre löneläge, men det stämmer bara för den minsta gruppen anställda, sjuksköterskorna (7200 av dessa jobbar i privat välfärd). Och de hänvisar till ”jobbhälsobarometern” som säger att privatanställda i vård och omsorg är mer nöjda med både löner och arbetsvillkor. Sannolikt så beror de delvis motsägelsefulla resultaten både på informationsmissar (det är svårt att tänka sig att de privatanställda vore nöjda med ha lägre lön om de kände till det) samt på att privata vårdutövare ofta förlägger sina verksamheter på ställen där trycket, i form av med ”vårdtunga” patienter är lägre, medan landstinget istället får ta hand om de patienterna, fast utan de resurser som då gått till de privata. Det kan ge större marginaler till såväl vinster som arbetsmiljö hos de privata. Och i fallet sjuksköterskelöner tydligen också till högre löner. Sannolikt bedömer de privata att de inte kan spara ned på sjuksköterskor utan att riskera kvalitén för mycket (vilket förstås är bra) och löser det ”problemet” genom att spara in på andra personalgrupper om de kan (som i omsorgen) och genom att försöka dra till sig mer ”lättbehandlade” patienter (som i vården). Privata bolag kan ge en mindre grupp högre löner (i synnerhet VD och de högsta cheferna) och de stora grupperna lägre löner och sämre inkomster genom deltids- och visstidsanställningar. Resultatet blir lägre arbetskraftskostnader och högre vinster.

Mer information om olika sektorer nedan.

Lärarlöner

En kommunalt anställd gymnasielärare tjänar i genomsnitt 32 000 kronor i månaden medan friskolornas gymnasielärare får nöja sig med 31 100 kronor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). För grundskollärare är skillnaden nästan lika stor. I kommunerna är snittlönen 29 300 kronor och i friskolorna 28 500 kronor. Ser man bara på friskoletäta Stockholms län växer löneklyftan. En kommunalt anställd gymnasielärare tjänar 3 200 kronor mer än en lärare på en friskola och för grundskollärare är löneklyftan 2 500 kronor. Det är ur minskade lärarlöner som den största delen av vinsten härrör. Det uppkommer dels genom lägre löner i sig i de vinstsyftande skolorna, och dels genom att lärartätheten är lägre än i de kommunala skolorna, vilket förstås också är negativt för såväl elever som för lärarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning.
Källa:

Lärarnas tidning den 21 augusti 2015

Personal i äldreomsorg                                                                              På två år har löneskillnaderna mellan privat och kommunalt anställda fördubblats. Det visar rapporten Så mycket bättre?:2016 från fackförbundet Kommunal.

• År 2012 hade heltidsanställda undersköterskor och vårdbiträden i privat regi lägre löner än i kommunal regi. Skillnaden i total lön var i genomsnitt 900 kronor. 2014 hade denna skillnad fördubblats till 1 800 kronor.
• År 2012 var den genomsnittliga grundlönen 1 900 kronor högre i kommunal äldreomsorg än i privat. 2014 hade skillnaden ökat till 2 500 kronor. Grundlönen för heltidsanställd personal inom privat äldreomsorg var då 20 700 kronor i månaden, jämfört med 23 200 kronor i månaden för kommunalt anställd personal.
• Andelen deltidsanställda är högre i privat driven äldreomsorg. År 2015 arbetade 69 procent inom privat äldreomsorg deltid, jämfört med 62 procent inom kommunalt äldreomsorg.
• Lönespridningen är större i privat äldreomsorg, men det är i huvudsak en lönespridning nedåt.
• I officiell statistik från SCB redovisas oftast lönerna för heltidsanställda sammanvägda med lönerna för deltidsanställda. De deltidsanställdas löner räknas i dessa redovisningar upp till heltidslöner, baserat på hur stor andel av en heltidstjänst de deltidsanställda arbetar. Detta ger helt orimliga effekter, t.ex. att deltidsanställda tjänar mer än heltidsanställda. Vinstlobbyisterna använder dock naturligtvis dessa orimliga siffror.

Sjuksköterskor
Inom hälso- och sjukvården tjänar dock sjuksköterskor anställda i privat regi mer än offentligt anställda sjuksköterskor. Den senaste lönestatistiken från Vårdförbundet (den 17 oktober 2016) visar att privat anställda sjuksköterskor i genomsnitt tjänar 32 642 kronor medan offentligt anställda tjänar 30 543 kronor.
Det kan finnas olika förklaringar till detta. Vårdförbundet har 69 500 medlemmar inom landsting och 17 000 medlemmar inom kommuner, sammanlagt 86 500
alltså.

Vårdföretagarna, den privata arbetsgivar- och branschorganisationen, har sammanlagt 7 200 anställda som är med i Vårdförbundet. Vi vet att privata vårdbolag ofta startar verksamhet och etablerar sig där lönsamheten är störst. Snabb genomströmning av relativt friska patienter t ex ger mer klirr i kassan, vilket ökar utrymmet både för vinst och höjda löner. Medan
det offentliga tar hand om mer vårdtyngda patienter som ger mindre inkomster då. Eftersom de privata välfärdsbolagen generellt har betydligt lägre löner för kommunalmedlemmar (som undersköterskor) och stora löneskillnader generellt inom äldreomsorgen, så är det troligt att många privata helt enkelt har som strategi att betala sjuksköterskorna mer och de övriga mindre.